Enochian Crescent är ett hemlighetsfullt band och medlemmarna visar inte gärna upp sig utan diverse smink och atteraljer. När möjlighet gavs att ställa finnarna mot väggen tog vi den självklart och de var inte sena att ge oss svar på tal. Gitarristen Victor och bassisten von P gjorde gemensam sak och berättar nedan uttömmande om allt från sin image, sitt budskap, till sin syn på dagens black metal scen.

En av de mest utmärkande aspekterna i Enochian Crescent är er förmåga och vilja att ta till er influenser från hela metalsfären. Är detta ett medvetet tillvägagångssätt eller är det helt enkelt ett utslag av undermedvetna influenser?

Von P: Vi vill verkligen göra en skillnad and vi lyssnar på väldigt olika typer av band och artister. Spektret av vad du kan höra om du skulle åka med på vägen till vår replokal är faktiskt ganska överväldigande. På just den här skivan var det dock inte i våra händer, det var inte upp till oss. Sättet på vilket låtarna är arrangerade och presenterade är bara vårt sätt att uppfylla kraven från "The Black Curch". Vi är dock mer än glada att vi lyckades genomföra den här inspelningen enligt vår agenda, som innebär användande av organiska ljud och live framföranden istället för att bara fjanta runt med diverse studioutrustning.

V: Det har aldrig varit tal om speciellt mycket tankar på förhand angående våra musikaliska mordverk. Generellt sett är ramen för vår musik lik den för klassisk black metal, det finns inga begränsningar, bara en intention att följa våra instinkter och skriva förbannat bra låtar. Jag tror att ett medvetet val att försöka låta precis så här skulle resultera i ett löjligt magplask. Man kan helt enkelt inte dölja sitt sanna jag eller sin talang, eller avsaknad av det samma, i det långa loppet. En del av vårt sound är att vi är väl insatta i musikalisk teori och att vi bryter mot dess regler. Inte bara för effektens skull, utan för att skapa ett naturligt flyt men onaturliga låtar. Det och det allestädes närvarande demoniska groovet är huvudingredienser i vår musikaliska soppa.

Vad inspirerar er när ni sätter er ner för att skapa musik och hur går ni tillväga rent praktiskt?

V: Det typiska sättet för att skapa en Enochian Crescent låt är att texten kommer först och musiken därefter, inspirerad och influerad av det skrivna ordet. Detta är det huvudsakliga tillvägagångssättet och jag skulle gissa att uppskattningsvis 90% av våra låtar skrivs på det sättet. Ibland finns det dock en stark känsla kring ett koncept som forcerar sig ut till gitarrhalsen och tvingar storyn att följa ljudet istället. När det grundläggande skivandet är färdigt så spenderar vi ganska mycket tid med att arrangera varje låt i minsta detalj i replokalen - med pyrande rökelse, stärkande substanser, svagt ljus och energier som flödar fritt. I mitt tycke har det lett till ett naturligt flöde i låtarna, med intressanta rytmiska mönster och en strukturerad och musikalisk infallsvinkel till black metal. First you need an inspiration and then lots of perspiration.

Plattan har en tematisk uppbyggnad. Kan ni berätta någonting kring texternas betydelse?

Von P: Det finns många nivåer på Black Church. Strukturen är till exempel tematisk. Varje låt uppvisar ett mörkt hörn i helheten. Skivan är uppdelad i tre akter med tre låtar i varje och presenterar en tidigare osedd treenighet av hänförande krafter. Varje akt täcker liknande teman från olika synvinklar eller koncentrerar sig på olika aspekter. Varje låt kan förstås dessutom läsas och tolkas som en indiviudell låt och i ett samband med sin grannlåt. För det tredje så kan man, mellan raderna, utläsa det hela som ord direkt från Black Church som säger ’om du ser bortom de individuella bokstäverna som de använt för att beskriva mig, kan du se mig titta tillbaka på dig, här och nu’. Låtarna handlar alla om Black Church och dess effekt på oss när vi arbetar med den. Missförstå mig inte nu, jag pratar inte om en klart utpekad fysisk byggnad eller något åt det hållet. Det finns en låt, det finns ett album och så finns det en "sak" som kallas Black Church. Det är någonting du kan komma in i om du är redo att släppa in det. Till exempel finns det ett uttalad förakt gentemot den obildade kristna föreställningen om Kristus som vår frälsare. Bakom detta, på en esoterisk nivå, pekar vi på en föreställning om Kristus som en inkarnation av Lucifer. Som en broder till sönerna av de fallna änglarna, tvärtemot den kristna bilden av honom. På en underliggande nivå är det också en viskning från Black Church, budskapet. Detta borde räcka som ett exempel. Resten lämnar vi åt församlingen att tolka fritt. Ingen uppenbarelse av vikt kan ges gratis.

I min recension av "Black Church" jämför jag skivan med brittiska Akercocke. Inte för att påstå att det låter ens tillnärmelsevis likadant, utan för att ni delar samma typ av musikalisk estetik och variation. Finns det något värde i min liknelse enligt er?

Von P: Det finns en likhet om du tycker det, ja, och man kan även peka ut likheter med Deathspell Omega, för att ge ett exempel. Båda är band som överraskat mig positivt när jag först hörde dem. Inget av dessa tre band låter likadant, men å andra sidan låter inget av dessa heller som något annat. Variationen – som du själv uttryckte det – och den kompromisslösa visionen som driver alla dessa män kan höras mellan tonerna. Den typ av vision som inte ger något utrymme för klagomål, varken till publiken eller artisten. Saker och ting måste helt enkelt bli utförda och så är det med det.

Under er 11-åriga karriär har ni "bara" släppt tre fullängdsalbum och en mini-CD så vitt jag vet. Varför tar det så länge mellan släppen?

Von P: Vi har även släppt ett splitalbum med O och (The True) Black Dawn, kallat O.B.C, som äntligen kom ut i november 2005. Men det stämmer som du säger, vi har inte släppt så många album som man kan tänka sig för ett band som varit igång så länge. Vi har haft problem med vår line-up till att börja med och det var inte förrän 2002 vi kunde börja repa med vår nuvarande sättning. Det tog sin tid. Under tiden avslutades vårt kontrakt genom ett gemensamt beslut. Vi höll flamman vid liv via internet efter det av vi hade bestämt oss för att inte stressa fram en ny skiva eller ett nytt kontrakt. Det kunde ha blivit som en framstressad fjärde del av en trilogi och det ville vi absolut inte. Sen var det också en hel del inställda spelningar och turnéer vilket inte gjorde någon av oss speciellt lycklig. Jag är själv förvånad över att O.B.C. splitten faktiskt blev inspelad under dessa tumultartade år. Vi har genomlevt en närmast löjlig mängd otur och smärre incidenter, som om vi led under en förbannelse. Ett sätt denna förbannelse visade sig på var genom att elektroniska instrument plötsligt gick sönder och precis när det gjorde mest skada. Men vi gav aldrig upp! Jag tror att alla kände djupt inombords att vi inte ens kunde ge upp. Det är vad som spelar roll för mig. Plötsligt när vi skrev Black Church och spelade nya låtar på spelningar så kom alltihop tillbaka igen.

Den finska black metal-underjorden har blommat friskt i många år nu (får man nämna blomma, friskt och black metal i samma mening?). Det är dock inte förrän nu som den kravlat sig ur sina mörka hålor och verkligen fått fotfäste hos en större publik. Hur ser scenen ut i Finland idag?

V: Oj oj, du frågar verkligen fel personer. Vi är ganska åtskilda från den Finska BM scenen. Our scene is the unseen.

Frågan huruvida ett band verkligen är black metal eller ej är en evigt rasande dispyt i undergounden. Skulle ni kategorisera Enochian Crescent som ett black metal-band eller finns det en mer passande titel för er musik?

Von P: Jag har totalt tappat intresse för den dispyten. Vad är egentligen black metal till att börja med? Enligt vems definition och enligt vilka kriterier? Venom? Mercyful Fate? Celtic Frost? Bathory? Samael? Mayhem? Ingen av dem? För mig är det inte viktigt huruvida vi spelar black metal eller ej eftersom jag inte följer någon speciell genre. Hur kan det vara intressant för någon att argumentera om huruvida något är black metal eller inte, eller huruvida det är "true" eller inte? Det är inte en alltför produktiv hobby tycker jag. Tvärtom så leder det till ett totalt status quo. På frågan om vi är black metal så är svaret dock ja. Det kan kallas vad som helst men i slutänden är det i mångt och mycket black metal det handlar om. Vi är bara inte typiska, vi är mest troligt inte och mest troligt på samma gång och glada över det. Musikaliskt kanske vi inte passar in på de ytliga kriterier vissa människor förväntar sig från black metal. Om våra texter och allt det övriga passar in låter vi våra fans eller vem som helst där ute svara på å våra vägnar.

Ni presenterar er med en ganska starkt utpräglad image. Tycker ni att den visuella aspekten är viktig när man spelar extrem musik?

V: Jag skulle föredra total anonymitet men det är lite för sent för det nu. När man pratar om riktig musik så tycker jag att allt förutom musiken kommer i andra hand. Det enda värde som kan mätas är vad individen tillför det kollektiva soundet. Jag gillar inte riktigt var nutiden har tagit oss vad gäller individualitet; det har kollapsat totalt och blivit en skräpkultur där allt bara är jag-jag-jag hela tiden. Å andra sidan tycker jag att vår starka visuella image med den röd-svarta omega backdropen och vår paramilitära stil stödjer vår agenda. Speciellt i en live situation där starka symboler hjälper till att skapa en speciell atomsfär. Precis som med vår musik, vårt sound och vår lyrik så tycker jag att vår visuella framtoning alltid varit originell och aldrig följt några trender.

Jag har alltid undrat över vad namnet Enochian Crescent betyder. Jag har dock aldrig tagit tag i att utröna det desto närmare. Kan du erbjuda mig en någorlunda enkel förklaring?

V: Ordet ’Enochian’ har tre referenspunkter. Först och främst är det ett språk och ett magiskt system som mottagits genom laborativa sessioner med en så kallad "crystal ball". Dessa sessioner och konversationer med änglalika varelsen genomfördes av två brittiska män under den Elisabetanska-eran; Dr. John Dee och Edward Kelley. För det andra så har språket fått sitt namn från, och innehåller referenser till, profeten Enoch i det gamla testamentet. Det finns en apokryfisk bok kallad "Book of Enoch" som är apokalyptisk till sitt innehåll och som avslöjar mycket om Nefilim(erna). "Book of Enoch" utelämnades från bibeln eftersom den inte passar in i de kristna föreskrifterna. Starka saker.

"They shall condemn the stars of heaven, shall lift up their hands against the Most High, shall tread upon and inhabit the earth, exhibiting all their acts of iniquity, even their works of iniquity. Their strength shall be in their riches, and their faith in the gods whom they have formed with their own hands. They shall deny the name of the Lord of spirits, and shall expel him from the temples, in which they assemble." – Enoch 46:5

Sedan finns det också det enokiska magiska systemet som kommer ur det arbete Dee och Kelley utförde. Detta adopterades av en viss Aleister Crowley. Ordo Templi Orientis använder sig fortfarande av något modifierad enokisk magi i sina ritualer.

Von P: Ordet Crescent är relaterat till formen hos en "crescent moon", vilket är formen av horn. Det kan också uttydas som en omvälvning av en kultur, antingen skymningen eller gryningen hos den.

Vad ligger då härnäst på er agenda? Jag såg på er hemsida att ni skrivit på för bokingsbolaget Dethrone Music. Har ni börjar boka några gig för att supporta nya plattan?

Von P: Ja det har vi. Just nu gör vi fler gig än någonsin tidigare. Tidigare var Enochian Crescent något av en raritet att se på en scen. Våra live-ceremonier var tidigare väldigt unika händelser. För ett par år sedan började vi göra gig oftare, två gånger om året, fyra gånger om året – och nu ännu mer. Nyligen gjorde vi en spelning där vi tog upp en fyrmanna-ensemble utav den Omega-kör på tolv personer som vi använde på "Black Church". Nästa spelning kommer att sändas på en nationell radiokanal, något som känns ganska udda. Vi försöker att göra något speciellt då och då när vi spelar live, när vi får någon ide som känns värd att testa innan nästa flöde av hermetisk tystnad. Men eftersom Black Church har ett uppdrag åt oss så lär det bli många spelningar innan nästa period av tystnad kommer.

Tack för att ni tog er tid att besvara mina frågor!

Von P: Ge-Fifalz Iaida Laiad Tatan!

V: Q Mospleh Teloch. Ett liv utan Urkraft vill vi inte leva.