"Mephisto Lettonica", som släpptes för snart 5 år sedan, trodde jag skulle visa sig vara Neglected Fields biljett in i hårdrockens finrum. Succén uteblev dock, för att uttrycka det milt, och bandet gick i dvala. Nya plattan "Splenetic" visar dock att lettländarna fortfarande besitter förmågan att knåpa ihop minnesvärd och finurlig metal av brutalaste slag. Sjungande gitarristen Destruction visade sig vara en ytterst trevlig bekantskap och svarade långt och utförligt på mina frågor kring bandets frånvaro, återkomst och förhoppningar.

Er progressiva sammanfogning av black och dödsmetall liknar ingenting jag stött på tidigare. Tror du att det faktum att ni härstammar från Lettland på något sätt påverkat er förmåga att bibehålla er originalitet?

- Tack för de goda vitsorden! Jag tror att du har rätt. Att komma från ett litet land utan någon som helst metal bakgrund eller tradition är alltid svårt eftersom man inte har någon stig att följa. Det hjälper dock en att förbli originell, hoppas jag i alla fall, eftersom man måste välja sin egen väg. Å andra sidan; tänk på så kallade "waves" som NWOBHM, SMDM eller Norsk black metal. Så fort ett band inom dessa "genrer" slog igenom så befästes deras stilistiska ramar. Hmmm, om man tänker efter. Blir Neglected Fields kända nog så kan vi nog förvänta oss en Lettländsk progressiv death/black trend, hahaha!

Bolagets press-release jämför er musik med Emperor och Death. Har dessa band varit genuina influenser för er som band eller är det helt enkelt bara ett påhitt från bolaget?

- Death var en av våra största influenser när vi startade upp bandet, det är sant. Men inte så mycket nuförtiden. Jag menar, du lär inte hitta något "stulet" från dessa band på nya plattan. Bolaget använder bara dessa referenser för att beskriva musikens tekniska förmåga (Death) och dess atmosfär (Emperor). De nämnda banden är väldigt nära perfektion vad gäller detta. Jag måste faktiskt fråga dig om "Splenetic" verkligen låter som antingen Death eller Emperor? (Njae, men visst hör man influenserna någonstans i mixen - Stefan).

Vad influerar dig som låtskrivare? Några band eller företeelser som influerat dig speciellt?

- Det var en del band i början av vår karriär och inte bara då kanske. Nuförtiden, och jag kan bara tala för mig själv, söker jag inspiration i klassisk musik och levande situationer. Det är svårt att förklara, men ibland influeras jag av händelser och överför de till musik. Därför älskar jag att resa. Jag vet att det låter konstigt och känslan är också lite konstig - att sammanlänka subjekt med musik.

Hur går du tillväga när du sätter dig ner för att komponera? Arbetar ni som ett team i replokalen eller skriver ni musik var och en för sig?

- Både och faktiskt. Någon skriver ett intressant riff hemma och för med sig det till replokalen där alla medlemmar gemensamt bestämmer hur vi ska gå vidare, anpassa det och sammanfoga arrangemangen. Vanligtvis börjar vi med gitarrerna, sedan trummor och bas tillsammans och sist jobbar vi med keyboarden och sången. Det är en demokratisk process där alla kan lägga till eller förbättra något. I slutänden är det alltid ett gemensamt beslut och ingen kan lägga på ett solo bara för att han personligen vill ha det så.

Så till en given fråga. Varför tog det er nära 5 år att få ut "Splenetic"?

- Människor är lata förstår du. Nej, men allvarligt så har det mest handlat om omsättningen bland medlemmarna och någon typ av kreativ oenighet. När "Mephisto..." hade släppts och tiden bara gick så upptäckte vi plötsligt att ingenting hände. Vi fick ett bra bemötande från pressen, men sedan då? Inga spelningar bokades, förutom något strö-gig som vi bokade själva helt utan stöd från skivbolaget. Vi lade ner all aktivitet för att tänka över framtiden och vilken väg vi skulle vandra. Två gitarrister har kommit och gått. Det tar sin tid att hitta en ersättare när man spelar så pass komplex musik, speciellt i Lettland. Hur som helst, om du gillar nya skivan så var väl de fem år det tog att få ut den värt väntan!

Vad tycker du personligen skiljer nya plattan från "Mephisto Lettonica" eller era tidigare verk i allmänhet?

- Generellt sett kan man nog säga att "Splenetic" är en mer mogen skiva, utan tveksamheter. Atmosfären är mörkare och keyboardarna är mer udda. Vi har också lagt till en rejäl dos brutalitet. I mitt tycke är det så mycket brutalitet som man kan lägga till utan att helt ändra riktning. Till en början spelade vi musik som var såväl svår att spela som att lyssna till. Nu har vi försökt att förenkla det lite för lyssnarna. Spelmässigt är det dock fortfarande samma sak, kanske mer tekniskt till och med. Nya plattan innehåller några av de svåraste riff jag någonsin spelat. En del grejer är riktigt förbryllande.

Plattan är inspelad i Finland i Astia studion med Anssi Kippo har jag förstått. Hur funkade det? Varför besökte ni inte Sverige och Abyss igen?

- Nej tack, aldrig Abyss igen. Deras typ av produktion passar inte riktigt för Neglected Fields. De får pyssla med mer typisk black och death metal, det funkar bättre. Vi spelade dock faktiskt bara in trummorna i Astia. Anssi Kippo var väldigt lätt att jobba med. Om han inte arbetade i studion skulle han nog bli en fantastisk musiker också, han hjälpte oss verkligen. Hela produktionen/mixningen av skivan ägde rum i Finnvox med TT Oksala, som är känd för sitt arbete med Tiamat, Stratovarius och till och med HIM. Arbetsprocessen med TT var suverän. Han är ett riktigt proffs, även när det gäller att supa. Den killer lägger sig aldrig utan att ha druckit ett par öl med whisky i...en udda snubbe! Och en fantastisk ljudmästare!

Finns det inga professionella studios i Lettland då? Varför söker ni er alltid utomlands när det är dags för inspelning?

- Det finns professionella studios i Lettland och vi använde oss av en vid inspelningen av "Splenetic" faktiskt. Killen vi jobbade med där, som är från Finland, sa till och med att den studion var bättre än till exempel Finnvox. Problemet är att det inte finns folk i Lettland som kan spela in metal musik. Vi har ingen hårdrockstradition i landet så vi vågar inte spela in med någon snubbe som får oss att låta som ett ruttet popband. Det finns ingen ljudtekniker som har nog med erfarenhet helt enkelt. Detta betyder att om du har en budget som räcker till så är det bättre att besöka Skandinavien där du med säkerhet vet att du får ett schysst ljud.

Den lettländska metal scenen är i stort sett okänd för oss utomstående. Hur ser scenen ut där? Ge gärna några tips på band som kan vara värda att kolla upp!

- Det finns inte speciellt många musiker här. Det är svårt att få tag på bra trummisar och basister. Många spelar i flera band. Det påminner mig ofta om den skandinaviska scenen och deras oändliga mängd projekt. Till exempel så spelar vår trummis även i ett band som heter Sanctimony, de spelar death n' roll i stil med Entombed. Deras basist och vår andre gitarrist spelar i Preternatural, ett melodiskt death/black metal band. Vi har också en del brutala death metal band som Flaying och Skyforger som är ett rätt känt folk/pagan metal band. Det är inte så dåligt för ett land med 2,3 miljoner invånare.

Ni ligger numera på Aghast Records och jag förstår att du också arbetar för bolaget. Hur fungerar den situationen, att balansera mellan att vara medlem i bandet och att jobba för Aghast?

- Ja, jag arbetar där och det är inte så enkelt, men väldigt intressant. Det bästa är att jag kan kontrollera allting själv. Det värsta är musiken, haha. Den är alltid närvarande och man kan aldrig separera arbetet och musiken. Jag lever med det 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan. Ibland kan jag bli lite less och måste ta semester för att orka med. Sammantaget är det dock inte alls dåligt, faktiskt ett av de mest intressanta jobb jag haft.

Har ni någonsin blivit kontaktade att något större bolag, som Century Media, Nuclear Blast eller Earache?

- Mmmm, vi har varit i kontakt med Earache i sammband med att "Mephisto Lettonica" släpptes för många år sedan. Ingenting konkret hände dock. Ägarna ville helt enkelt inte riskera något tror jag. Vad gäller Century Media, Nuclear Blast och dylika bolag så tror jag inte vi är av intresse. Det har jag till och med fått höra av en kompis till mig som jobbar på ett större bolag. Det finns ingen marknad för sådan här musik i Lettland. Därför är det bättre för bolagen att signa band från Tyskland eller Finland där banden kan promotas bara genom att spela i sina grannstäder. De måste investera mycket pengar i promotion för ett band som oss. Eller så måste bandet ligga inom den nuvarande trendvågen och det är svårt för oss, precis som vi diskuterade i början av den här intervjun.

Vad ligger då i den närmaste framtiden för Neglected Fields?

- Vi ska först och främst göra klart promotionarbetet för nya skivan och se hur den säljer. Sedan, om det funkar rent ekonomiskt, så ska vi försöka styra upp en Europaturné. Vi hoppas att vi kan komma till Sverige också. jag har dock hört och sett att skandinaviska metallskallar är väldigt annorlunda. Kerry King från Slayer sa en gång att om man ser en kille i Sverige längst fram på en konsert som skakar lite på huvudet så gillar han showen. Hur som helst så vill jag uppleva det själv. Vi har redan spelat i Finland en gång också. Vi planerar att släppa skivan i Ryssland till hösten och planerar en del spelningar där också. Senast hade vi så jävla kul där. Det är ett annorlunda land, nästan som en annan planet.

Slutligen så ger jag nu dig chansen att sälja "Splenetic" till våra läsare! Varför ska en hårdrockare lägga sina pengar på just er skiva istället för på något helt annat?

- Oj! Tackar. Ni har helt enkelt inget val, damer och herrar. Om du gillar teknisk death och black metal, särskilt med mörk atmosfär, så måste ni köpa skivan eftersom det inte finns något alternativ! Band som Neglected Fields släpper inte en skiva varje år. Vi är en sällsynt art. Även om du inte är inne på den här typen av teknisk musik, men är less på trendmusiken inom death och black metal, så är det väl dags att testa något nytt? Det finns här och väntar på er! Men kom ihåg! Du måste lyssna på skivan MINST två gånger. Detta är inte "Nothing Else Matters" med Metallica!

Tack för att du tog dig tid att besvara mina frågor! Lycka till med allt som komma skall!

- Tack Stefan! Nöjet är självklart helt på min sida! Tack för ditt stöd! Hoppas vi kan träffas snart och ta varsin öl!